20 Februari 2012

Vaknade redan klockan sex. Då kom jag att tänka på mina arbetskamrater som slutade jobbet. Kändes faktiskt riktigt bra att ligga hemma i sängen redan.
Carina kom hit vid elvatiden. Vi hade ett par trevliga timmar tillsammans innan jag skjutsade hem henne.
Pappa kom hit med alla våra papper angående resan. Biljetter, pass mm. Nu är det bara lillebror Simon som måste fixa sitt pass så att vi kan få fram hans sista papper också.
Sofie kom hit efter att hon slutade ute på Storbron. Jag hade dukat åt henne för jag misstänkte att damen skulle dyka upp. Det var bara pannkakor till middag.
Kom faktiskt på att för nio år sedan så stekte jag också pannkakor den 20 Februari. Men som tur är så hoppas jag att det som hände den dagen aldrig kommer att hända igen.
Det var den dagen som jag fick ett telefonsamtal om att min son hade blivit skjuten under en militärövning.
Varje år vid den här tiden blir det att jag tänker på vad nära vi var att förlora våran son.
Nej man skall bry sig omvarandra och inte hålla på att reta sig och må dåligt för en massa skit. Livet är verkligen alldeles för kort för att kastas bort.
Här kommer några bilder från Sammys tid på sjukhuset.
Det var skönt när han fick komma upp på en vanlig sal så att vi kunde hälsa på honom lite lättare.
En glad lillebror som fick hjälpa storebror med rullstolen.
Jag är verkligen tacksam för att Sammy var så vältränad som han var så att han klarade av detta så bra som han gjorde.
Så mina vänner var rädd om er och krama om era närmaste. Det kan vara försent fortare än man tror.
Tack Åsa för ett trevligt telefonsamtal nu i kväll.
Kramen på er allihop ♥

Kommentarer
Postat av: marie

oj oj oj.Kommer verkligen ihåg den här dagen.

Det var som att tiden stannade till här på jobbet för en stund.När man ser de här bilderna så kommer minnena tillbaka väldigt tydligt över pappa "stenis" reaktion just då.(och min)om det finns änglavakter så var de på rätt ställe just då när olyckan var framme. På tal om er USA resa, så kan man väl bara säga att man är AVUNDSJUK!!!

Kramis M

2012-02-21 @ 07:23:55
Postat av: Susanne

Ja det var en dag man inte vill återuppleva igen och ändå gör man det i tanken varje år vid den här tiden.

Ja det skall bli roligt att få åka iväg allihop ett par veckor.

Du får ha en bra dag.

Kram Susanne

2012-02-21 @ 08:53:34
Postat av: Sofie

Kommer ihåg dagen de hände som om de va igår! Otroligt vilken änglavakt han hade. Det är när något händer som man känner att livet är så mycket mer än att bara gnälla och inte älska de man har närmast sig:))

2012-02-21 @ 12:49:58
Postat av: Susanne

Det har du så rätt i gumman. Ja hela familjen blev ju upp och ner under en längre tid. Men förhoppningsvis har vi lärt oss att vara rädda om varandra lite bättre. Kramiz Mamma

2012-02-21 @ 15:09:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0